Alla behöver vi en ängel


Så här är det. Ikväll fick jag nog den finaste julklappen sen .. någonsin. För att visa hur glad jag blev på riktigt (om det nu är möjligt att visa) så får du en kärleksförklaring right back at ya!

Du, min kära Ida, är bland det viktigaste som har hänt mig. Jag kommer aldrig kunna förklara hur otroligt tacksam jag är för att du och dina fina, solbrända armar ständigt drar upp mig från dom hålor jag ibland lyckas falla ner i. Jag menar verkligen det när jag säger att hade det inte varit för dig så vet jag inte vad jag hade tagit mig till ibland. När allting känns sådär hopplöst som livet kan kännas vissa stunder, så är du där. Dygnet runt. Jag vet det. Ja och det ska jag tala om för dig, det väntar jag mig inte från alla på denna jord.

Det är kanske inte alltid så lätt att förstå sig på mig och alla min ord som kommer ur min mun, huller om buller. Men du försöker verkligen och det är något jag värderar så otroligt högt. Förutom mina huller-om-buller-grejer så förstår du mig dock, och jag dig. Vi tänker oftast likadant, har samma åsikter och är bara synkade helt enkelt. Det är inte många som försöker förstå mig på riktigt. Du är en av få jag verkligen verkligen kan vara mig själv med, fullt ut.

Jag är naturligtvis även tacksam för alla glada, fina, fantastiska och allmänt grabbiga stunder vi delar. Få roar oss som vi gör. Vi kan med största säkerthet vända allting till något roligt. Ett stearinljus, lite tidningspapper och målarfärg kanske. Eller en trasig cykel, en snöig väg och dålig balans. Alla minnen också, shit my god. Dom är ovärdeliga. KK-banden, jakten efter jultomten vilket är en saga som slutade snäppet märkligare än vi någonsin hade kunnat förutspå och våra sexyboys från södra Sverige som blev en del av våran vardag, av en ren slump som än idag kan följa oss åt. Våra camfilmer om Hasse och Bosse, Vendela och Gösta. Våran efter-midnatt-mat och färdigrätter som vi nött sönder genom åren. Alla våra "grejer" som bara vi fattar. Som kyckling, Hamid, epilepsibävrarna, farbror Brum (vill du sitta i mitt knä? jag har en bil som går fort!) och så vidare i tusen år.

Du har den roligaste humorn någonsin. Du kan tänka i så skeva banor att man blir helt förundrad. Som vi sa tidigare ikväll, alla människor behöver en barnslig och riktigt omogen del i sin personlighet - det ska inte ta över hela personligheten. Vi kan vara riktigt sjuka i huvudet och hitta på och tala om dom mest märkliga ting i denna värld för att minuten senare diskutera koranen, politik eller homofobi för att ännu en minut senare leka vilddjur i vardagsrummet och avbryta det för att vi hörde något på nyheterna om SJ:s årliga chock att i Sverige har vi något som kallas för vinter och snö. Så kan det hålla på! Det är så fint att vi alltid har något att prata om, något att göra. Vi sitter ju inte direkt ofta omringad av en pinsam tystnad för att samtalsämnet dött ut eller funderar på vad vi ska fördriva tiden med. Och sen ä du så söt när du kommer med glass när man ligger hemma och är sjuk, när du skrattar utan att skratta eller ser ett roligt klipp om och om och om igen och när du ringer bara för att säga att Tyson Beckford är på tv.

Nu ska jag börja avrunda innan den här texten får kapitel och slutar i bokform.

Sa jag att du är det bland det bästa som hänt mig? Isåfall säger jag det igen. Jag älskar dig och det finns ingenting jag inte skulle göra för dig. Du är min homegirl. Bäst för dig att du vet det, fåräver änd äver ♥


Kommentarer
Postat av: Ida

nu ser jag ut som en blöt tvättbjörn i ansiktet! Fy fan vad nu as underbar, jag älskar dig så otroligt mycket och det vet du! <3

2010-12-18 @ 13:29:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0