Elina Johnsen

Man ska inte vara för personlig i bloggen. Inte för öppen. Men vad gör man när det känns som att alla ens andra alternativ förstörs?

I våras gjorde jag ett val för min egen skull, för att jag skulle få må bra. Sen dess har hatklot kastats mot mig och personen jag älskar mest på jorden, utan stopp. Människor som gjort mig illa får stöd från andra som vägrar höra på min version. Dessa personer, har dom någonsin älskat mig? Om ja, hur är det möjligt att kunna göra en person man säger sig älska, så fruktansvärt illa och leva med det? Hur vet man vem som vill en väl och vem som inte skulle tveka att trasa sönder en om denne skulle "bli tvungen"?

Samtidigt som jag inte ångrar mitt val, så känner jag just nu, i mitt svagaste ögonblick att det enklaste hade varit att bara hålla käften, som vanlig. Jag är trasigare nu än då och allt detta jävla hatande. Det är som svarta moln som omringar mig vart jag än går. Jag har dock inte gett upp ännu, även om det ibland skulle kännas som det enklaste att göra. Att sluta kämpa är för mig att ge upp hoppet om andra och det är något jag aldrig kommer göra. Hur mycket än dessa två personer lyser med sitt svarta hat mot mig.

Blir ni bra har varenda sekund varit värt det.

Hoppas ni tar åt er.